Idag har Sverige en princip som stipulerar att en procent av budgeten vid ny-, om- och tillbyggnad av fastigheter, infrastruktur och offentliga miljöer ska spenderas på konstnärlig utsmyckning. Regeln tillämpas inte i alla kommuner och regioner, men kan ses som vägledande i riket.
Eftersom regeln är ett rent konsumtionsmål, utan förankring i innehåll och nytta i projekten, så bör den avskaffas. En välritad byggnad behöver inte ytterligare försköning med konstverk, och en illa ritad byggnad kan aldrig räddas med hjälp av konst. Det är heller inte svårt att hitta exempel på storskaliga offentliga dekorationer som tycks inhandlade enbart för att man ska kunna visa att man följt enprocentsregeln.
2021 slog Uppsala kommun rekord i antal nya offentliga konstverk. Uppsala var därmed en av de kommuner i landet som satsade mest på konst, till en kostnad av 25 miljoner kronor. Region Uppsala spenderade samma belopp bara på det så kallade 100-huset som invigdes 2020. Region Uppsala tillämpar för övrigt enprocentsregeln även för lokaler som man hyr, samtidigt som man räknar med att redovisa ett negativt resultat för 2023 om cirka en miljard kronor.
Hur mycket man än brinner för offentlig konst så måste kärnuppgifterna prioriteras. Detta gäller i synnerhet i kärva tider som dessa. Medborgerlig Samling vill därför slopa enprocentsregeln och istället använda en omvänd princip: om utsmyckning är påkallat bör den få maximalt en procent av en projektbudget.
