• Öka självförsörjningsgraden
• Reducera kostnader och förenkla regelverk för svensk livsmedelsproduktion
• Uppvärdera svenskt jordbruk och djurhållning
• Närproducerat framför ekologiskt
• Uppmuntra småskalig livsmedelsproduktion
• Bönder och jägare måste få skydda sina djur

Öka självförsörjningsgraden

Svensk självförsörjningsförmåga är idag reducerad till ungefär 50 %. Det betyder att vi i kris eller konflikt inte kan klara mer än hälften av dagsbehovet. I verkligheten ligger vi praktiskt sett ännu sämre till eftersom det saknas lager för sådant som gör att det går att bedriva livsmedelsproduktion självständigt i landet. Efter en vecka med avskurna importvägar svälter Sverige.

Sverige behöver lager, ökad produktion, en normal balans mellan import och egen produktion samt en förståelse för det. Idag saknas såväl förståelse som politisk vilja. Det är unikt i världen att sakna den insikten.

Reducera kostnader och förenkla regelverk för svensk livsmedelsproduktion

Svenskt jordbruk konkurrerar inte främst nationellt utan internationellt. EU-länderna har en gemensam jordbrukspolitik där subventioner ges för att bland annat hålla nere priset på mat och för att behålla kontrollen över innehållet. Sverige står ut i konkurrensen i form av högre skatter, högre kostnader och fler regler att nå upp till. Utvecklingen är negativ, på vissa områden till och med krisartad, trots att svenska bönder egentligen är konkurrenskraftiga.

Det behöver bli enklare att bedriva lönsamt jordbruk än vad det är idag. De krav som ställs på produktion måste harmoniera med de krav som ställs på upphandlingar för att inte missgynna den inhemska produktionen.

Uppvärdera svenskt jordbruk och djurhållning

Sverige kan utan problem producera bra mat utan överanvändning av antibiotika och stora mängder skadliga kemikalier. Landets höga nivå av djurskydd och livsmedelskontroll ger mervärde, men det saknar betydelse om kostnaderna och marknadspriserna blir så höga att vi konkurrerar ut oss själva. Om vi vill ha bra mat som kostar mer så måste vi antingen kompensera bönderna eller reducera de kostnader som politikerna påtvingat dem. Medborgerlig Samling riktar in sig på det senare.

Svenskt jordbruk och djurhållning är vidare en viktig del av Sverige och bidrar till biologisk mångfald, öppna landskap och en levande landsbygd. Det är viktigt att landets kommuner uppvärderar jordbruk och djurhållning som de samhällsbärande näringar de är.

Närproducerat framför ekologiskt

Sverige ligger i absolut toppklass på att producera mat vad avser lågt klimatavtryck och hög livsmedelssäkerhet. Medborgerlig Samling anser förvisso att såväl konventionell som ekologisk matproduktion har viktiga roller att fylla, men vi vill se mer närproducerade livsmedel på till exempel skolor, förskolor och äldreboenden i Uppsala kommun; något som, utöver minskat klimatavtryck, bland annat skulle bidra till att skatter och arbetstillfällen i större utsträckning stannar i kommunen. Vi vill därför riva upp Uppsala kommuns beslut att nå 100 % ekologiska inköp till all offentlig verksamhet år 2023.

Uppmuntra småskalig livsmedelsproduktion

Sverige är ett land som premierat centralplanering och storskalighet på bekostnad av det småskaliga. Komplicerade regleringar och omfattande krav har slagit ut både deltidsbönder och de som har matproduktion som sidoprojekt. Det vill vi ändra på. Vi vill underlätta för småföretagare och göra det enklare att sälja närproducerade varor på gårdar och torg. Till exempel ska jägare och fiskare enklare kunna sälja sina varor. Med detta får vi en levande landsbygd, bättre miljö, ökad turism och ett starkare lokalt näringsliv.

Bönder och jägare måste få skydda sina djur

Jägarnas insatser är av stor vikt för den svenska viltvården. De bidrar med allt från att rapportera vilt till att stödutfodra viltet vintertid. En annan viktig insats är att jägarna genom jakt hindrar invasiva viltarters framfart.

Bristen på fungerande rovdjursförvaltning orsakar stora problem på allt fler platser, särskilt för djuruppfödare. Bönder och jägare måste få skydda sina djur från bland annat “problemvargar”. I stort måste vargstammen också förvaltas i balans med det som krävs för en levande landsbygd.