Det svenska samhället har länge varken velat förstå hederskultur eller vidta åtgärder mot den, skriver Ilan Sadé och Magnus Törne från Medborgerlig Samling i UNT den 8 november 2022.
Fadime Sahindal från Uppsala var en av de första som lyfte frågan om hederskultur i Sverige och när hon år 2001 talade i riksdagen fick hon många att börja ana vidden av det fenomen som vi ställts inför. Ett par månader senare mördades hon av sin far.
Trots den våg av solidaritet som Fadimes död väckte i Sverige, har förändringen gått långsamt och debatten har präglats av en rädsla att framstå som rasist. Ofta har man inte ens velat diskutera frågan, utan hänvisat till att det inte finns någon skillnad mellan våld i relationer i allmänhet och hedersrelaterat våld.
Även om flera partier nu lyfter frågan om att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck, har man ännu inte satt ner foten när det gäller nödvändig lagstiftning mot en av hederskulturens mest synliga yttringar, nämligen slöjbärande flickor i skolan. Ett antal motioner har behandlats i riksdagen angående slöjförbud i grundskolan, men de har alltid röstats ner med hänvisning till religionsfrihet och individens fria val och oro för vad ett sådant förbud skulle få för effekter på integrationen.
I Frankrike införde man slöjförbud i skolor redan år 2004. Många varnade då för att det skulle öka segregationen och minska muslimska kvinnors möjligheter att få en utbildning eftersom deras familjer kanske skulle tvinga dem att stanna hemma om de inte fick ha slöja i skolan. Andra trodde att det kunde förbättra integrationen, men allt var egentligen bara gissningar.
För några månader sedan släppte École d’économie de Paris (Paris School of Economics) en studie där man följde upp hur franska muslimska kvinnors deltagande i studier och arbetsliv förändrats sedan 2004. Resultatet visade att en kraftig förbättring ägt rum: muslimska unga kvinnor i Frankrike började efter att slöjförbudet trätt i kraft att i högre grad ta gymnasieexamen. Dessutom gifte de sig oftare med icke-muslimer.
Undersökningen ger stöd för att slöjförbud i skolan kan leda till förbättrad integration. Ett slöjförbud ger även moraliskt stöd till de kvinnor i Iran som i dag riskerar livet när de i strid med regimens lagar visar sig offentligt med bart huvud. Men framför allt är det ett viktigt sätt att hjälpa alla de flickor och kvinnor i Sverige som idag lever under hedersförtryck.
Även om det säkert finns unga kvinnor som tar på sig slöja frivilligt utgör kultur och tradition villkor som sätter förväntningar och ibland också press. Denna press behöver inte alltid vara uttalad. Slöjan bör inte ha någon plats i den svenska grundskolan. Ytterst syftar den till att upprätthålla flickans kyskhet och familjens heder. Den påminner ständigt de flickor som bär den om att de inte har samma ställning i samhället som pojkar, att deras kroppar är syndiga och att det ligger på deras ansvar att skydda sig mot mäns sexualitet. Deras frihet är begränsad på ett sätt som vi som tar de västerländska värderingarna för givna knappt kan föreställa oss.
Medborgerlig Samling är ett liberalkonservativt parti. Vi håller individens frihet högt och att styra vad folk har för kläder på sig går emot vår idétradition. Samtidigt är skolmiljöerna i Sverige en gemensam angelägenhet och klädkoder i skolan är i sig ingenting konstigt. När flickors frihet begränsas kan vi inte passivt stå vid sidan och se på. Det är dags att ta ställning: Förbjud barn och tonårsflickor att bära slöja i för- och grundskolor.
